Det är jobbigast när jag är ensam. Kontrollbehovet tar över och jag vill veta vad du gör. Jag låter mig själv ödsla tid, tankar och känslor på någon som inte längre existerar i mitt liv. Någon som gjorde mig olycklig, någon som gjorde mig ledsen och frustrerad. Någon som tog mig för givet och utnyttjade min godhet för att själv må bättre och få sin vilja igenom. Jag vet vad du gör och jag vet vad du försöker göra. Jag tänker inte kontakta dig, den här gången kommer det vara jag som vinner. Jag kommer få min vilja igenom och jag kommer få leva mitt eget liv utan smärtsamma kommentarer och tyglar som höll mig fast hos dig. Jag vet att jag överlever utan dig nu och jag ska definitivt bevisa att jag klarar av det också. Du är inte den personen jag prioriterade allra högst längre. Du är ingenting för mig och jag behöver inte dig i mitt liv.