Åh jag är kär! Fina lilla vilde, så bra jag mådde med dig i min famn. Första och definitivt inte sista gången jag håller i ett knyte som bara är en månad gammalt. Bebislukten satt kvar i tröjan i flera timmar efteråt, mys på högsta nivån <3

Min sambo är den enda jag känt mig säker nog att kunna sjunga i närheten av. 

Tiden går alldeles för snabbt nu för tiden. Snart är det redan ett helt år sedan jag tog studenten. Vid den här tiden förra året såg mitt liv helt annorlunda ut. Jag var en annan person. Jag hade andra drömmar, andra mål framför mig. Jag ville flytta hemifrån, resa och plugga. Jag kan inte säga att det var bättre förr, för det var det inte. Jag var olycklig, jag visste inte vad jag ville och jag gick bara på "auto pilot", som jag sa varje dag till min mamma när hon frågade hur det var med mig. "Auto pilot" var mitt svar på alla av mammas frågor. Hur går det med kärleken? - auto pilot. Hur går det i skolan? - auto pilot. Jag struntade i mig själv, jag litade på att tiden skulle lösa mina problem. Och vad hände? Jo, tiden löste alla mina problem. Här är jag idag, lyckligare än någonsin och med uppnåeliga mål. 

Jag har aldrig varit helt nöjd med hur mitt liv ser ut. 

Fick precis reda på att en nära arbetskamrat ska ha barn i juli. De har försökt länge och längtat efter att få bli gravida och nu äntligen är det deras tur. Jag är så oroligt glad för deras skull även om en liten avundsjuka samtidigt växte i mig. Jag vill också ha barn. Jag har fantiserat om att få vara en ung mamma sen jag var fjorton, hur galet det än låter. Det finns ingen som vet om detta, ingen jag vågar berätta för. Sambon vet att jag vill ha barn, det vill han också. Mer än ett. För tillfället känner jag att det är bättre att vänta, med tanke på mina dåliga erfarenheter om längre förhållanden. Jag väntar hellre och känner av än att rusa in i något så stort och underbart. Det sista jag vill är att mitt barn växer upp med skilda föräldrar. Det gjorde jag, det är ingen ideal uppväxt. Men Gus vad jag längtar efter en gravidmage. En bebis. Någon att uppfostra och älska. Jag längtar, längtar, längtar. 

Jag äger en lägenhet, jag har en egen bil och ett jobb. Jag har en ärlig och seriös man, två underbara kattungar och föräldrar som skulle göra allt för mig. Jag mår så bra just nu, bättre än jag någonsin mått. Jag går och lägger mig lycklig och vaknar lika lycklig, redo för en ny dag. Jag önskar att alla någon gång i sitt liv får känna samma känsla som jag känner just nu, den är guldvärd. 

Bio på fredag och husvisning på söndag, kan alla hjärtans dag firas på något bättre sätt?! J <3

Jag var rädd för det ordet innan jag träffade dig. Jag hade inget annat än negativa upplevelser kring det ordet men när jag träffade dig förändrades allt. Du fick mig att tro igen, hoppas, önska, längta, älska. Du fick mig att leva. Jag älskar dig så mycket att bara tanken på din närhet får mitt hjärta att skutta. Idag flyttade vi den sista lådan av dina saker hem till mig. Nu ska det bara flyttstädas i din gamla lägenhet sen är det bara du, jag och våra små hjärtan. Min fina lilla familj <3 

Så jävla söt! 

Freja 22 veckor <3

Överlycklig! Idag vågade jag äntligen yttra de små orden som länge ekat inuti mitt huvud. Jag älskar dig. Mitt hjärta skriker efter din närhet och varenda sekund med dig är värdefull. Jag mår så otroligt bra just nu. Adressändringspapperna är dessutom inskickade så snart är vi sambos på riktigt! Just nu ligger jag i sängen och myser med en ytterst kelsjuk kattunge, min fina lilla Sture. Det är galet hur mycket han har växt sen jag hämtade honom hos sin uppfödare. Freja utvecklas också i en rasande takt trots sin lite mer krångliga start i livet. Jag är så nöjd med allt just nu att jag ler av bara tanken!